yay!

Snackade med försäkringskassan idag.
Hon bekräftade att de nu har alla papper, och att de skall titta på det i eftermiddag.

Jag vågar knappt hoppas - men det kanske är så att de lyckas klara av att närma sig någon form av beslut kring huruvida min SGI/pappapeng skall vara noll eller max.

Kanske redan denna vecka, hon lät hoppfull.

Jag tackade och förklarade att jag "verkligen förstår att det är mycket att stå i nu innan julen...."

Artighet varar längst.

Och just därför avslutade jag inte meningen med: "...så ni kanske borde ha klarat av detta lilla skitärende i somras, eftersom jag skickade in anmälan i maj - era jävla dynghuvuden till ineffektiva hösäckar."

För ärlighet varar inte längst. När handläggarna rakt ut säger att det är så många ärenden att de bara handlägger de som ringer och påminner om att de har rätt till handläggning (!) - då är all makt i puckonas händer. Då fungerar inte ärlighet, bara artighet. Handläggarmakt är så ofattbart fel.

Så jag tackade dem ofattbart artigt för att de efter sju månader nu nästan börjar närma sig ett beslut. Och ler så det hörs genom telefonen. På samma sätt som jag inte klagar på en restaurang (och får en spottloska i nästa rätt) utan istället väljer att inte återkomma dit.

Försäkringskassan... jag antar att det här med storstatliga försäkringar är ännu en relik under välfärdsstatens missriktade devis "lika jävla dåligt för alla".

Mitt försäkringsBOLAG är däremot väldigt alert.
DE vet att jag kan byta ut dem närsomhelst.

DET är medborgarmakt.