Fick e-brev från kärleken.
Lillkillen har tydligen kaskadkräkts och bajsat vatten. Maginfluensan landade visst igår kväll.
Typiskt. När jag är borta och inte kan hjälpa.
Jag känner mig maktlös på mitt hotellrum i Dar es Salaam.
Samtidigt hade jag just en avstämning med projektkoordinatorn här. Hans lilla barn är 6 månader och ligger idag på sjukhuset med malaria.
Det är konstigt. Varje gång jag tycker något jobbigt händer i mitt liv, så får jag en reality check-snyting i ansiktet. Är det mitt sätt att hantera svårigheter - att zooma runt tills jag hittar något som är värre? Eller söker de där händelserna upp mig så jag blir påmind om hur bra jag har det?
Det är kvalmig värme här.
16 december 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar