Vi har hittat nya rutiner för morgonen.
När lillkillen vaknar har vi börjat med att jag lyfter upp honom och lägger honom i sängen bredvid mig. Sen ligger han halvdåsande och sparkar mig förstrött i magen, rycker i mitt hår och krafsar i min skäggstubb (eller trycker in sina knubbiga fingrar i min mun).
...och ger oss samtidigt en halvtimme till att slippa gå upp.
Det är märkligt när jag börjat bedöma när det är dags att klippa lillkillens naglar baserat på om jag tycker det gör ont eller skitont när han rotar runt med fingrarna i mitt tandkött.
Å andra sidan är det så mycket som är bisarrt sedan vi blev föräldrar att vi nu anser att saker som "bara" är märkligt är helt normalt.
Hängde ni med där?
LAST EXIT IN SWEDEN
Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.
09 november 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Universum krymper, eller får nya lager när man får barn!
Skicka en kommentar