plåster på såret

Inatt när min kärlek gick upp med lillkillen, kl. 5.30 - vilket i dagsläget får räknas som en ren sovmorgon - skadade jag mig.

Jag skulle flytta extrasängen från köket till vardagsrummet (lång historia - vi har rätt komplicerade sovarrangemang nu när lillkillen är inne i en känslig sovfas och vaknar av minsta ljud). I flyttprocessen kom jag åt något vasst på extrasängen och började blöda på ena fingret.

Jag försökte leta rätt på plåster, men insåg att de är borta. Detta är skitskumt. Jag är en sådan som alltid köper för mycket sjukvårdsprodukter med argumentet "better safe than sorry". Därför visste jag att jag det senaste året köpt minst 3-4 löpmeter plåster hem, plus ett par förpackningar vanliga plåster, plus någon Schweizisk spray-plåster som jag köpte inför Matterhorngrejen förra sommaren.

Men inget fanns kvar. Förutom sprayen. Men den stoppar inte blödning.
Det slutade med att jag fick ta en steril kompress och linda isoleringstejp runt fingret. Overkill.

Jag har börjat misstänka att min kärlek använder alla plåster jag köper. Hon skulle säkert blåneka. Men de måste ju försvinna någonstans. JAG har inte använt ett enda plåster på ett år.

Jag har två teorier:

1. Min kärlek håller på att bygga en plåsteröverraskning åt mig. När jag fyller 40 om några år så kommer hon att rulla in en 4 x 4 m skalmodell av Mont Blancmassivet i plåster.

2. Det pågår ett krig i vårt medicinskåp. Just nu ser det inte bra ut för plåsterna, men det tycks finnas hundratals och åter hundratals olika antihistaminpreparat. Let's face it. Det är andra världskriget all over again, och plåsterna är tyskarna.