improvise - adapt - overcome

Så hotellets chaffis hämtade mig på flygplatsen.
Sen kom jag till hotellet, va?
Och då fick jag höra av hon som koordinerar det hela att jag inte skall flyga vidare med inrikesflyg nästa morgon (typ idag, va) eftersom tre muthafuckas till tyfoner är uppradade och på väg in mot den resort där jag skulle kört konferensen.

Som hon sa - hade jag kommit dit dagen innan hade jag blivit nödevakuerad idag.

Så istället höll hon som bäst på att styra om allting för att kunna köra konferensen här i Hanoi istället.

Kruxet är att hitta ett fint nog hotell för alla institutionschefer som är på ingång.

...och att sedan få tag på alla deltagare som är spridda runt jorden och meddela att de inte kommer att kunna fortsätta inrikes till Hoi An eftersom alla där evakueras, och istället samlas i Hanoi.

Men hon är skitduktig, så det går säkert bra.

Hotellet hittade hon.
Flådigt värre.

Två killar hjälpte mig med den väska jag själv ville bära.
Tydligen får man inte bära själv.

Nu sitter jag på trettonde våningen och tittar ut över en sjö. Rummet är större än de två första lägenheterna jag bodde i när jag pluggade.

Höghastighetsinternet på rummet.

Mmmm... här kan jag stå ut en vecka.