Mitt rum är mörkmurrigt. Det är ett ord jag uppfunnit för att beskriva de där färgerna jag har lite svårt för.
Mörka varianter av rött tillhör dem.
I mitt rum här på Hotel Savoy har de inrett i mörkmurrig stil. Man får lite en känsla av att de vill förmedla "olde english mansion meets freaky german porno".
Jag kan inte respektera den mörkmurriga heltäckningsmattan med gråa (bruna? blåa?) medaljongmönster på.
Jag kan inte respektera jugendlamporna som känns mer hitler än jugend.
Jag kan inte respektera de tunga draperierna vid fönsterna som nästan tarvar att man skall ha på sig helkroppsdräkter i latex när man med ett obehagligt leende drar ihop dem så ingen kan se in.
Men framför allt kan jag inte respektera att min säng står kloss intill en vägg som täcks från golv till tak av en fet spegel - jag skrämde skiten ur mig själv två gånger när jag vaknade igår natt och trodde en orakad man låg bredvid mig. (Spegeln var dock användbar när jag plåtade mig själv i min filthatt i förra inlägget.)
Spegeln blev droppen över i:et. Berlin efter 24h får tummen ner. Återkommer efter ännu ett dygn med en ny bedömning.
LAST EXIT IN SWEDEN
Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.
22 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar