LAST EXIT IN SWEDEN

Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.

29 augusti 2006

Utan att hymla om Afrika

Jag vill inte hyckla med Sverige. Om afrikanerna frågar mig hur det funkar i Sverige så berättar jag hela den vackra och vidriga sanningen, hur anställningstrygghet och fackförbund är både en välsignelse och ett ok, hur samma faktorer som skapar trygghet gör att hellre ett företag får gå i konkurs än att turordningen skall ruckas på vid uppsägningar, hur vi är konflikträdda och går på knäna av Jante och Luthers arv. Kursdeltagarna häpnar och gapar stort

Samtidigt vill jag inte heller hyckla med Afrika. Det är ofattbart korrupt, och då är ändå Tanzania ett av de bättre länderna. Det är ganska farligt, och då är ändå Tanzania ett av de säkrare länderna. Genom att hålla mig med privatchaffis och bara köra workshops i de säkra områdena (Dar, Bagamoyo osv) så är jag inte rädd. Men jag skulle aldrig gå ut en sväng förbi konferensställets tungt beväpnade vakter på kvällen. Igår skulle jag köpa raklödder, men eftersom det var mörkt ute så skickade hotellet en löpare till butiken - 200 m bort. Jag promenerar mellan hotellet och kundens kontor här i Dar på dagtid. Då är det så mycket folk ute att inget händer, då är jag aldrig orolig. Men aldrig i helvete jag tar en kvällspromenad.

Jag vill heller inte hyckla med organisationerna här. Det är en kille - Mr F - som är utsedd till projektledare, och en del av mitt uppdrag är att se till att han kan sin skit. Mina ursäkter till Tom Cruise, men om det är någon som har ett Mission Impossible så är det jag. Han är inte utsedd till projektledare för att han är kompetent eller lämplig, utan för att han tillhör rätt stam från en början och har en släkting på rätt plats i regeringen.

Så är det.

Hans assistent, Mr A, är en lite yngre kille på några och trettio år. Han är ofattbart kompetent och har ofattbart dåligt självförtroende. Det är han som får allt att hända och vara på plats när Mr F ständigt misslyckas att leva upp till sina löften.

Mr A kan sin skit, och han fattar det inte själv.

Det har jag försökt ändra på i två år. Det känns som om jag håller på att lyckas nu.

Inga kommentarer: