Slyna eller Hynda?

Jag blev lite kluven på perrongen på Stockholm centralstation igår.

Det var väl vid lunchtid, och jag väntade på tåget till Malmö.

Samtidigt väntade många andra på samma tåg, bland annat mamman på bilden med ett litet barn i bärselet. Ett litet litet barn, säkert bara några månader gammalt.

Småbarnspappan vaknade direkt inom mig, och en varm våg av empati vällde upp.

"Åååååh, så sööt" tänkte jag. "Hon är ute och reser med lilla bebisen, kanske första längre resan... åååååh, så sött".

Sen lyfte hon upp vänsterhanden, tog ett djupt bloss på en cigarett och blåste lojt ut röken strax över barnets huvud.

*konstpaus*

Ni förstår - konsultpappan är rätt binär. Det är ett eller noll. Jag har mött tillräckligt många märkliga människor i livet för att inte ha förutfattade meningar: Alla är goda, tills motsatsen är bevisad.

Hon bevisade just motsatsen.

Jag gick fram till henne (detta är inte persontypiskt för mig, men jag har ändrat vissa beteenden sedan jag själv blev småbarnspappa) och sa: "Vet du om att det där är riktigt skadligt för ditt barn?".

Hon tittade argt på mig, och sa:
"Du - om jag röker eller inte är helt och hållet min ensak. Dessutom ammar jag inte längre."

Då insåg jag - den här tjejen tror säkert att det är ofarligt så länge hon inte blåser röken rätt i bebisens ansikte. Hon har ingen aning om cancerogena ämnen och allergena substanser som sätter sig i kläder och tyger.

Hon är bara inte smart nog att vara mottaglig för något jag kan säga.

Så jag fnös, vände mig och gick bort till andra sidan perrongen.

Minns ni teoriproven för att få körkortet? Minns ni alla körlektionerna? Ganska många kuggas på uppkörningen - bara att bita ihop, öva mer och sen försöka igen.

Vi har ett ofantligt regelverk för att få köra bil eller utöva mängder av relativt simpla yrken.

Men barn - det får precis vem som helst skaffa.

En ansvarslös idiot kan stå och röka med barnet i ett bärsele på magen, och bara inte vara intellektuellt redo att ens förstå att det inte är bra.

Så här i efterhand inser jag att jag skulle tagit min väska i svart, hårt kompositmaterial och svingat den i huvudhöjd mot henne så hon fått kasta sig undan. Sedan skulle jag sagt "Oj - blev du arg på mig nu? Oj... förlåt - jag bara utgick ifrån att du gillade när någon annan utsätter dig för livsfara. Jag menar - du försöker ju ha ihjäl din egen unge. Hemskt ledsen om jag missförstod dig. Här - ta emot min penna i ditt öga som ett tecken på min ånger - oj, jäklar - där tänkte jag nog fel igen. Sorry - bara ser hur din unge får allergier om några år och förhöjd risk för en handfull cancerformer för att du bolmar intill henne. Mitt misstag. Hemskt ledsen. Säker på att du inte vill att jag försöker knuffa dig framför tåget? Lite busigt lekfullt knuffande sådär? Jag menar - du lattjar med andras liv, så andra borde väl få lattja med ditt. Eller? Oj - nu ser du arg ut - vill du slå din unge också, kanske? Det är nog inte lika farligt som halsbloss när man är 3 månader men kör loss."

Jag vet att jag raljerar, och att jag verkar elak och dum.

Men när jag ser en sådan slyna (eller är det hynda som är mer P.C. i sammanhanget?) behandla sitt barn på det sättet så blir jag bara så förbannad.

Puh.