Pungen av läder

Klockan är över två på morgonen, jag har jobbat i ett med Expedition WOW sedan arbetsdagen tog slut.
Och det är lördag.
Fast egentligen redan söndag.

Och jag har en lång arbetsdag framför mig i morgon.

Jag var inne i en fejkväskaffär här på gågatan i gamla stan i Sarajevo. Ett halvt stenkast ifrån mitt hotell.

Tjommen som äger affären tillverkar fejkväskorna, hans dotter sköter kassan och försäljningen. Gucci, Prada, Fendi - you name it. Skillnaden mot när jag kollat fejkväskor i Shanghai (detta är ingen fetish, jag har bara råkat göra det där också) är att de i Kina är tillverkade en masse och att lädret är av något slags imitation.

Just i denna lilla butik är piratkopiering ett hantverk. Riktigt läder, bra sömmar och rejäla spännen. Visst - den tjusiga Louis Vuitton-kopian kostar inte 100 spänn, den går på 700 spänn.
Men för den som inte har skrupler kring piratkopior så är det nog ett sätt att vara kvalitetsmedveten när man köper sina märkes-rip-off:s.

Hursomhelst. Jag stod och beundrade hantverket, och det slog mig att det sitter en duktig yrkesman och syr som besatt med sin rustika lädersymaskin på våningen ovanför butiken. Så varför inte beställa något jag vill ha specialgjort av honom?

Först tänkte jag på lederhosen, en gammal dröm för att kunna överraska kollegor på viktiga möten. Mina tankar gled sedan över en cool skinnväst som jag kan spara tills när ledarskapsutvecklarbranschen skrotas och jag i ren desperation startar ett MC-gäng för avdankade internationella konsulter ("Hells Facilitators" eller "Los Processkonsultos" - jag har inte bestämt mig, väg gärna in här).

Men jag bestämde mig för att fråga om han kunde sy upp en liten specialsydd läderpung. En rektangulär liten sådan där jag kan ha den lilla sladden som laddar min iPhone från min MacBook Pro.

Jag blev rent till mig när han - ovan vid specialbeställningar - blev entusiastisk och gjorde en liten ritning till min beskrivning och började visa olika materialprover. Det var svårt att välja mellan tre sorter, så det slutade med att jag beställde tre små pungar med måtten 2 x 7 x 11 cm. En i mjukt, brunt skinn. En i svart, tjockt läder. En i brunrött, halvtjockt läder.

Jag frågade mäster läderskräddaren när mina tre pungar skulle vara färdiga.
Mäster läderskräddaren tuggade lite på sin blyertspenna och svarade att de skulle vara färdiga till klockan tre i morgon.

Om de blir fina skall jag be honom sy upp ett läderfodral till min laptop också.

Och kanske en liten liten läderhatt för finare tillställningar.