Fair Trade policy

Säga vad man vill om lilltjejen, men känsla för affärer har hon. Och hon är alltid rättvis.

När jag var hemma med henne i fredags så öppnade jag ett av skåpen i arbetsrummet så hon skulle kunna leka lite med mitt reservlager (blandat workshopmaterial).

Mest för att hinna e-posta ostört under ett par minuter utan att hon drämmer till "send"-knappen mitt i ett meddelande.

Hon blev, som vanligt, eld och lågor och började rota förnöjt.
Jag noterade lite vagt i periferin hur hennes lilla blonda kalufs gick i skytteltrafik in och ut ur rummet.

När hon lekt färdig såg jag hur hon burit ut 12 olika färgglada Post-IT block (extra sticky) till hallen. Dessutom har hon burit iväg ca 30 spelmarker (som jag använder i vissa övningar för att på ett elakt sätt berätta för folk hur viktigt det är med kompletterande personligheter i organisationer).

12 block, 30 spelmarker. Jag tycker det är sött att hon burit dem, några åt gången, ut från arbetsrummet och sedan lagt dem i en prydlig (nja) hög i hallen.

Det intressanta upptäckte jag när jag jobbade undan lite igår kväll vid 23-blecket. Jag behövde sortera lite tankar, så jag hämtade högen Post-IT i hallen och bar tillbaka till materialskåpet.
Då ser jag att hon faktiskt inte bara tagit saker. Hon har även lämnat det hon måste tycka var fair betalning för prylarna.

Intryckt där Post-IT hör hemma låg två nappar, och där spelmarkerna brukar ligga fanns nu ett par kalasbyxor och en liten pekbok.

Lilla ettåringen har sinne för affärer. Rätt skall vara rätt. I get some - I give some.

Gotta love that.