Kom hem vid 21:blecket. Lillkillen sov. Min kärlek gick upp och lade sig med lilltjejen efter en timme.
Var tvungen att ordna med januari månads underlag till revisorn (ja, skatteverket är lite kinky på det sättet - de gillar inte ursäkter som "Asså, jag ville jättegärna vara med min familj just den kvällen".
Sen vid 22.30 skrek lillkillen efter vatten däruppe. Jag gick uppför trappan, in på hans rum, gav honom lite vatten, räckte honom en ny napp, klappade honom över hans blonda små lockar, och gick ut ur rummet.
Han var sömndrucken och noterade nog inte ens att jag kommit hem efter tre nätter borta på tjänsteresa.
Själv blev jag så lycklig över att få ge honom vatten och klappa honom att det nästan gjorde ont i hjärtat.
Nu är hon 23.10, dags att gå och lägga mig.
Lillkillen kommer att väcka mig vid halv sex eller sex. Jag är fullständigt utmattad efter tre tunga workshopdagar och -kvällar, men jag längtar så det gör ont i hjärtat.
Så är det att vara småbarnspappa. Det gör ofta ont i hjärtat av lycka.
LAST EXIT IN SWEDEN
Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar