LAST EXIT IN SWEDEN

Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.

28 november 2007

borde sova

Klockan är över två på natten.
Jag vet att jag borde sova. Det har varit en lång och intensiv dag.
I morgon blir tuff.

Men jag är på kursgård.

Det är lite motsägelsefullt att ogilla kursgårdar och hotell och ägna sig åt ett yrke som kräver att man kör workshops och seminarier på varje sketen liten håla i världen, och sova sova sova på hotell efter hotell efter hotell.

Välkomna till oss. Vi är helt unika genom vår miljöpolicy/hälsoinriktning/spaavdelning/blomstergård/ajurfuckingveda/
kryddsalong/1700:talsmatsal/kuddmeny/treminutersgaranti/tiominutersgaranti/
shuttleservice/spökrum/heltnöjdgaranti/100%trivselgaranti/Rökfrihet/
Spritfrihet/Klättervägg/Meditationskammare/Fängelsehåla/designrum/
trådlöstmenlöstbredband/executivenågot....

Alla kursgårdar är som ett smörigt töcken av unicitet som gör dem mer klonade än (insert politiskt skämt som riktar sig mot båda blockens representanter).

Jag har varit på dem alla.
Jag blir genuint överraskad om någon nämner en kursgård i Sverige som jag inte varit på. Och ganska ofta utomlands också. De stora drakarna håller sig till de vanliga hotellkedjorna utomlands också.

Jag kan inte sova när jag inte är hemma.
Inte särskilt bra.

Det är inte så att jag gottar mig åt att klockan är 2.10 nu.

Och snart mer.

Jag vet att jag borde sova.
Men jag gillar inte att vara hemifrån.

Coolfaktorn med att resa i tjänsten gnuggades bort efter ett par år.

Shitfaktorn med att resa i tjänsten kom när lillkillen lärt sig vad "tjänsteresa" betyder.

"Inte tjänsteresa", säger han. Sen lägger han sina små små armar runt min hals och kramar hårt, klappar på min skäggstubb, tittar mig rakt i ögonen från tio centimeters avstånd och säger bestämt med tårar och oro i blicken: "Pappa INTE tjänsteresa". Han är ledsen och arg.

Hur fan förklarar man att pappa måste åka till Tanzania/Tyskland/England/Kanada/Umeå för att dra in pengar till företaget och få lön och kunna ge finansiell trygghet? Hur förklarar man det för den där lilla killen som inte ens kan förstå om man skall vara borta en natt eller sju?

Det gör ont i magen varje gång, och det är många gånger varje månad som jag måste sätta mig på huk och säga "Pappa kommer snart, jag måste bara på en kort tjänsteresa."

Jag vet att jag borde sova, men jag önskar bara att jag var hemma och halvslumrade i väntan på att bli väckt av honom 5.15-5.30, så jag måste lägga mig i fosterställning för att få plats i hans 1.40-säng så han kan sova en halvtimme längre intill mig, och sedan stappla nerför trappan till soffan och sätta på någon tecknad film på laptopen så han kan sitta på ömsom min rygg, ömsom mitt huvud och berätta för mig när han vill att jag skall hoppa förbi en obehaglig scen på datorn.

Jag håller på att gå under av trötthet hemma, men jag längtar efter det så det gör ont i magen.

Jag vet. Jag borde sova.
Nu är klockan 2.24.

Borde sova.

Inga kommentarer: