Springandet

Det var samma sak idag med.
Fattar det inte.

Jag gick upp med honom kvart över fem i morse. Han var sur och gnällig och irriterad hela morgonen, och när jag lämnade honom på dagis 7.38 så gallskrek han och var skitlack.

Sen parkerar jag bilen utanför dagis klockan 16.20. 40 minuter innan sista upphämtningsdeadlinen. Ingen brådska i världen.

Och jag springer.
Jag verkligen hundrametersrusar längs gården för att komma lite snabbare fram.

What's up with that???

Det är precis som om jag överrumplas av känslan att jag snart får hålla honom igen.