Lillkillen har en liten egenhet. Han vill alltid ha sällskap när han går på toaletten för att göra nummer två.
Det här är en ny grej. Han fimpade pottan i somras och flyttar själv fram sin lilla pall för att klättra upp och sätta sig på toaletten. Slå en drill gör han utan att ens säga till oss vuxna ibland.
Men nummer två, the big kahuna. Inte utan min pappa om jag är hemma.
Dessutom insisterar han på att jag skall sätta mig tillrätta på golvet i badrummet, luta mig tillbaks mot väggen och konversera. Han öppnar alltid med samma replik.
- Jag vill att vi skall pwata om något nu, pappa.
Han säger alltid sina R som W.
- Ok, svarar jag. Vad vill du prata om?
Samtalet följer alltid samma linje.
- Jag vill att vi pwatar om ditt jobb.
Här kan samtalet ta lite olika spår. Jag berättar ibland om senaste workshopen, eller om någon av mina kollegor. Han gillar särskilt när jag berättar om något jag gjort med kollegorna Greger eller Maria; då kommer ofta fullständigt orelaterade följdfrågor i stil med "Jaha. Är Gwegew längwe än dig, pappa?".
Ofta kommer följdfrågorna samtidigt som han grimaserar och krystar. Han kanske vill ha sällskap men ändå vill skyla över kontexten med ord som distraherar.
Efter ett tag ändrar han ämne, ofta ganska burdust och direkt. Ofta avbryter han mig när jag håller på att svara på någon fråga. Idag höll jag just på att förklara på vilket sätt min kollega Greger skiljer sig från dinosaurier, när han klippte det kort med:
- Nu vill jag att vi pwatar om Zlatan.
- Ok. Zlatan är jätteduktig på fotboll.
- Bäst.
- Kanske bäst i världen.
- Är Zlatan längwe än dig?
- Det är han nog, jag tror han är över en och nittio, kanske en och nittiotre. Jag är inte helt säker på...
- Jag är bättwe än Zlatan på fotboll.
- Du har en mäktig högerfot, men jag är inte säker på om...
- Jag är fäwdig nu. Towka mig.
- Ok.
Det finns något definitivt i att avsluta ett samtal med att be den andre torka en i röven. Jag funderar på om det finns något läge, kanske i upphandlingssammanhang, där jag kan testa det.
- Nja, vi uppfattar din offert som lite väl högt prissatt. Du är en duktig konsult, det håller vi med om, men inte kan du väl anse att de här summorna är...
- Jag är färdig nu. Torka mig.
Maktspråk. 100% maktspråk.
LAST EXIT IN SWEDEN
Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.
26 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hahahahahahahaha. Fantastik lillkille. Och det slår mig - min systerdotter vill också alltid att jag ska sitta med henne på toan då hon ska bajsa. Hon har dock inte lika bestämd om vad man ska prata om...
Konstigt. Vi vuxna vill helst vara ensamma - antingen med en tidning eller utan. Undrar om vi var likadana då vi var små...
Det ska jag testa nästa gång jag behöver utöva makt på jobbet.
Jag fick faktiskt höra det från en chef jag coachar sedan länge. Han avbröt mig när jag höll på att förklara en sak.
- Patrick. Jag är fäwdig nu.
Sen garvade han högt.
Lite kul att veta att man har sin trogna läsarkrets. Ni är några hundra som hänger med. Varje dag.
Gudarna vet varför. ;)
-Ha, ha, ha!
Har inte tittat in här förut, men eftersom du avlade visit hos mig måste jag ju genast kika tillbaka och tänk vad rätt tänkt av mig!
Här kommer jag nog läsa fler gånger!
Och du är så välkommen så.
haha, barn är underbara!
Skicka en kommentar