Zlatan tolkade

Jag har jobbat en vecka i Bosnien.
Zlatan tolkade åt mig i Sarajevo.

En liten vända till Banja Luca, men framför allt arbete i Sarajevo.

Uppdraget gick bra, det blir mer jobb där framöver.

Men stundens känsla är att det snart är midnatt. Taxin lämpade av mig vid 20.30 här hemma. Lillkillen och lilltjejen var fortfarande uppe och stimmade.

Lillkillen sprang fram till mig, bara i blöjan, och gav mig en jättekram. Sen tog han min hand, drog bort mig till soffan och bad mig sitta med honom lite.

Jag satt där en stund, han bläddrade i en Bamsetidning och berättade handlingen när jag gungade lilltjejen tills hon kräkte välling på mina byxor.

Sen kröp han upp i min famn, och jag kände hur han var lite svettig i den lilla nacken. Jag brukar alltid säga att han är min favoritkille.

Så pussade han mig på pannan, så där valpigt som bara en två och ett halvåring kan, och sa:
- Du är inte på tjänsteresa längre. Jag älskar dig. Jag är din favoritkille.

Nu sitter jag och jobbar "kvällspasset" som egenföretagare, dvs ordnar med papprena att lämna till redovisningsMonica i morgon. Administration är det jag gör efter att de andra har somnat.

Och jag älskar det. För jag vet vad jag har att jobba hårt för.

En underbar fru.
En underbar liten dotter som kräks på mig.
En underbar liten son som pussar på min panna och berättar att han älskar mig.

Hur blev jag den lyckligaste mannen i världen?