LAST EXIT IN SWEDEN
Ledarskapskonsult och småbarnspappa. Bor vid sista avfarten innan man lämnar Sverige för Europa. Arbetar överallt i världen och längtar hem till kärleken, lillkillen och lilltjejen. Bloggar 60% på svenska, and 40% in English.
27 oktober 2009
Bildförtydligande
Förtydligande efter inlägget om hur jag köpte mig tid att skriva ett par blogginlägg:
Jag fick ett e-mail med frågan: "Lekt med en ask plåster?".
Ja. Lilltjejen lekte säkert 25-30 minuter med asken, och dess innehåll. Hon satte omsorgsfullt ett plåster på mig, nickade med frågan "Ont?" och klappade mig sedan på kinden och lade till "Bättre nu."
For the record - det gjorde SKITont att dra av plåsterna från min högerarm efteråt. (Hennes egna försvann när hon badade senare på kvällen).
Totally worth it.
Belöning till VAB-pappan
Igår fyllde lilltjejen 2 år.
Idag kom hon utrusande till köket och ropade "KISS!!!!!"
Hon hade tultat iväg - helt på eget bevåg - till toaletten, dragit fram pottan, halat ner blöjan och kissat. Helt själv.
Nu känns det plötsligt mycket coolare att ha plågsamt pusslat om den här dagens möten till nästa vecka. Lilltjejen måste ha anat att det var rätt jobbigt att styra om saker, och tänkte att det kanske var rätt läge att ta fram det där pottkortet idag. Belöna pappa, liksom.
Smart tänkt, lilla gumman. Smart tänkt. Pappa är stolt som en tupp.
Idag kom hon utrusande till köket och ropade "KISS!!!!!"
Hon hade tultat iväg - helt på eget bevåg - till toaletten, dragit fram pottan, halat ner blöjan och kissat. Helt själv.
Nu känns det plötsligt mycket coolare att ha plågsamt pusslat om den här dagens möten till nästa vecka. Lilltjejen måste ha anat att det var rätt jobbigt att styra om saker, och tänkte att det kanske var rätt läge att ta fram det där pottkortet idag. Belöna pappa, liksom.
Smart tänkt, lilla gumman. Smart tänkt. Pappa är stolt som en tupp.
Logistik
Det snackas ofta om att folk borde tvingas lära sig om barnuppfostran mm innan de skaffar barn, rentav grundkurser i blöjbyten mm.
Jag håller inte med.
Uppfostran är så individuellt, och vi behöver ett enormt mångfald. Låt folk hitta sin egen väg.
Blöjbyten... jag tror nog man lär sig rätt snabbt att byta blöjor hands on.
Däremot logistik. DÄR har vi ett behov.
Varje gång något av våra barn får en liten snuva eller annat som håller dem hemma från dagis inser vi hur inplanerade våra liv är, och vilken logistisk apparat som måste vevas igång för att hantera en enda dag.
I vår familj går både jag och min kärlek in i ett operativt krishanteringsläge. Vi drar en balja kaffe och synkar klockorna på sekunden.
"Ok, så om du är här till 8.20, så kommer farmor och passar henne till..."
"Sen svänger jag in på ditt kontor med henne i bilen, och du tar över ratten och droppar mig vid mitt kontor..."
"Förutsatt att farmor kan hämta lillkillen mellan 15.20 och 15.40, så du sedan kan köra och lämna..."
"Det återstår tre familjeportioner från långkoket i fredags, då behöver vi inte köra och handla..."
"Fast bara om mormor kan komma på onsdag, för då kan jag jobba över till...."
"Och då ordnar jag hyrbil så jag kan ta mig till..."
"Men kanske kan du delta i det mötet via Skype..."
Skit i andningskurser för blivande föräldrar. Skriv in dem på universitetets grundkurs i logistik. Tvinga dem att produktionsplanera för en fabrik med 200 pers, och en anstormande svininfluensa.
Det har de igen, tusen gånger om.
Och för er som gissar - ja, jag VABar idag. Lilltjejen har lekt med en ask plåster en stund nu.
Det gav mig hela 15 minuter att skriva detta.
Och tolv-tretton plåster på höger byxben.
Jag håller inte med.
Uppfostran är så individuellt, och vi behöver ett enormt mångfald. Låt folk hitta sin egen väg.
Blöjbyten... jag tror nog man lär sig rätt snabbt att byta blöjor hands on.
Däremot logistik. DÄR har vi ett behov.
Varje gång något av våra barn får en liten snuva eller annat som håller dem hemma från dagis inser vi hur inplanerade våra liv är, och vilken logistisk apparat som måste vevas igång för att hantera en enda dag.
I vår familj går både jag och min kärlek in i ett operativt krishanteringsläge. Vi drar en balja kaffe och synkar klockorna på sekunden.
"Ok, så om du är här till 8.20, så kommer farmor och passar henne till..."
"Sen svänger jag in på ditt kontor med henne i bilen, och du tar över ratten och droppar mig vid mitt kontor..."
"Förutsatt att farmor kan hämta lillkillen mellan 15.20 och 15.40, så du sedan kan köra och lämna..."
"Det återstår tre familjeportioner från långkoket i fredags, då behöver vi inte köra och handla..."
"Fast bara om mormor kan komma på onsdag, för då kan jag jobba över till...."
"Och då ordnar jag hyrbil så jag kan ta mig till..."
"Men kanske kan du delta i det mötet via Skype..."
Skit i andningskurser för blivande föräldrar. Skriv in dem på universitetets grundkurs i logistik. Tvinga dem att produktionsplanera för en fabrik med 200 pers, och en anstormande svininfluensa.
Det har de igen, tusen gånger om.
Och för er som gissar - ja, jag VABar idag. Lilltjejen har lekt med en ask plåster en stund nu.
Det gav mig hela 15 minuter att skriva detta.
Och tolv-tretton plåster på höger byxben.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)